Bloggsam

“Torsdagen den 20 november 2008 kan historiskt sett komma att bli en lika viktig dag som slaget vid Lützen, Stocholms blodbad, mordet på Gustav III, Dackefejden eller Borggårdskrisen” skrev Henrik Alexandersson på sin blogg. Han syftade på omröstningen i riksdagen om att godkänna det s.k. Lissabonfördraget, EUs och snart Sveriges nya grundlag. Förslaget som nu antagits innebär att Sverige överlåter i princip all sin egen bestämmanderätt förutom fördelningspolitiken till EU-parlamentet i Bryssel. Det är antagligen den största förändringen i det svenska statsskicket sedan vi införde allmänna val. Men vet svenskarna ens om vad som just bestämts över deras huvuden?

Uppenbarligen har man inte lärt sig något av det katastrofalt sena mediauppbådet om FRA-lagförslaget som blåste till liv först efter att det antagits i riksdagen och man upprepar nu misstaget genom att inte rapportera det minsta om denna händelse i vare sig TV eller i tidningarna. Att det skulle ske den 20 november har inte varit någon hemlighet på något sätt och har varit känt sedan länge. Det är uppenbart att man gjort bedömningen att det inte är en nyhet som säljer.

Debatten i riksdagen, för den som orkat följa den trots mediernas bristande rapportering, har inte varit mycket bättre med riksdagsledamöter som t.ex. motiverar den totala avsaknaden av skydd för de svenska kollektivavtalen med att vi kan analysera och diskutera det sen, när vi redan antagit den nya EU-grundlagen som ersättning för vår egen och mist vår bestämmanderätt i frågan. Låter ju väldigt genomtänkt det där, eller hur?

Alltså, man har fullständigt kört över den svenska grundlagen för att flytta en övervägande del av den svenska riksdagens bestämmanderätt till ministerrådet och tjänstemännen i Bryssel. Ingen folkomröstning, ingen medierapportering, bara ett snabbt och bestämt slag med stora klubban i riksdagshuset. Om detta är vad man menar med en “effektivare” beslutsprocess och minskad byråkrati så föredrar jag nog ett ineffektivt Sverige med massor av byråkrati.

Jag bara väntar på vad man nu ska hitta på för att kringgå resultatet av Irlands folkomröstning för att tvinga igenom fördraget trots kravet på enhällighet bland alla medlemsstaterna. Att motståndet till Lissabonfördraget är starkt på Irland går inte att ta miste på med tanke på att de t.o.m. demonstrerade utanför Sveriges ambassad under den svenska omröstningen i protest då de anser att vår vidare behandling av fördraget är att negligera deras veto. Ja, det är högst synnerligt att svenska medier inte rapporterat något om detta heller. Jag personligen tipsade AF, DN och SvD utan något som helst gehör.

Svenska riksdagen ratificerade alltså Lissabonfördraget, EU schemat säger att den nya EU-grundlagen ska ges lagakraft redan 2009. Därefter är det fullständigt meningslöst för oss i Sverige att käbbla om EMU, kollektivavtal, FRA, IPRED, datalagringsdirektiv, upphovsrätt och alla andra frågor som så starkt engagerat och istället rätta in oss i EU-ledet som övriga Europamedborgarna. EU ska effektiviseras, upprustas militärt och inte bromsas av hinder för utvecklingen så som demokratiska processer och sådant onödigt tjafs.

Om jag ska säga något positivt med Lissabonfördraget så är det i alla fall att det innehåller en utträdesparagraf, något som tidigare inte funnits någon formalia för alls. Kanske drar jag förhastade slutsatser nu då jag inte läst på om detaljerna kring villkoren ännu, fast nog är väl vår svenska demokrati och självständighet värt en del, eller?

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: EU, Lissabonfördraget, Gammelmedia

“Vi artister tjänar inte på att hetsa mot fildelarna” säger Timbuktu i DN debatt ikväll. Härligt tänkte jag när jag läste rubriken, äntligen en artist som står upp emot piratjägarna. Jag bereder mig på intellektuell njutning innan jag fortsätter läsa artikeln men blir djupt besviken när han plötsligt hävdar att telekombolagen tjänar pengar på fildelning (med en logik ungefär som att posten tjänar pengar på hotbrev), föreslår skatt på Internettrafik och upprepar det fortfarande ej bevisade påståendet att artisterna förlorar pengar på olovlig fildelning.

Jo ni förstår, det finns ett hot mot oss som skapar Internetsidor och jag pratar inte nu om finanskrisen, även om det också är ett hot. Det är faktumet att vem som helst kan gå in på Internet och besöka våra hemsidor HELT GRATIS. Du som läser detta har säkert gjort det själv, just nu i detta ögonblick. Har du tänkt på hur mycket tid jag har lagt ner på att skapa denna sida? Du tycker inte jag borde få betalt för det jag gör? Varje dag besöks miljontals Internetsidor över hela världen, t.o.m. länkas fram och tillbaka, helt utan att dess upphovsmän får någon ersättning, ska det verkligen vara så?

Om jag var moderat så skulle jag reklamera mitt parti. Jag menar, vart ska den som vill ha ett parti som pratar om det bästa för företagare och höginkomsttagare vända sig egentligen? Rubriceringen för de borgerliga partiernas nya strategi låter så här: “En ansvarsfull agenda för framtiden - En politik för full sysselsättning, välfärd och rättvisa”. Det är ju som taget från en socialdemokrats plakat på en 1:a maj demonstration! Utan tvekan ett svek mot sin egen väljarkår, eller?

”Låt oss visa att vi lever med vår tid”, sa den aspirerande statsministern Fredrik Reinfeldt i SVT den 7:e juni 2006, och tillade att ”vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration”. Igår motbevisade han sig själv och presenterade den s.k. piratjägarlagen. Den ger i all praktisk mening de som tror sig drabbats av upphovsrättsintrång och kan påvisa “sannolika skäl” (läs: ej bevisa), möjligheten att med full juridisk legitimetet själva dömma och straffa sina gärningsmän.

Jag är rent ut sagt fly förbannad över regeringens senaste PR-bluff, fast än mer arg är jag nog på Camilla Lindberg som jag köpte blommor till för 300kr för att hon var den enda som sa nej till FRA-lagen inom det borgerliga blocket. Det må vara genom oförstånd eller medvetet falskspel, oavsett vilket är hon i mina ögon en landsförrädare för sitt svek mot alla de som förut hyllade henne. Att hon har mage att sitta i TV-soffan och påstå att hon har kritikerna med sig!

…goes around. Kan något amerikanskt uttryck vara mer passande än nu i dessa tider då amerikanarna äntligen får betala priset för alla år av Bush-administrationens inhumana krigspolitik? Ja, jag vet, de som ligger bakom den politiken är oerhört många färre än alla de som blir drabbade av denna ekonomiska kris. Till och med vi i Sverige kommer drabbas, även om inte lika hårt som de amerikanska bolånetagarna. Dock tror jag det kommer lära oss en läxa som kommer gynna oss alla i det långa loppet.

- Det är ju så löjligt att debatten blossat upp nu som först, sa kompisen när vi vårt samtal över ett par öl så förutsägbart gled in på det här med FRA. Och visst är det så, debatten kom ju inte igång på allvar i gammelmedia förrän efter beslutet om FRA tagits. Fast, det är ju bara sant om man inte räknar med bloggosfären och nog är det så att man många gånger inte räknar den som en del av medievärlden.

Ja, efter en lång tids tystnad så har Reinfeldt gått med i FRA-debatten igen. Varför han varit tyst så länge kan man spekulera om. Kanske var han rädd att göra bort sig igen? Nu verkar det hur som helst finnas något incitament som överväger och gett honom modet att uttala sig igen. Härligt! Då får man en chans att såga självaste statsministern nu då.

Moderaternas partiledning vill ha rättning i ledet och tycks fövänta sig att all FRA-kritik förvinner bara man skickar ut ett intern mail med upprepningar av tomhylsan Tolgfors falska påståenden som vi redan fått höra så många gånger förut och som knappast kan ha undgått någon. Det enda de tycks lyckas uppnå är att återigen sågas i media och bloggosfären, om och om och om och om igen.